Nu drar skolorna och arbetet igång på allvar och människor flockas till vad som känns som en urban lekpark. Nej vänta, snarare en inverterad lekpark. För ingen verkar bli glad av att ta sig dit. Det är nästan roligt att se. Från den "stärkande" flykten från verkligheten i semesterkomplexet på Kreta så återgår det nu. Då Annika och Klas har fått ligga på en strand i ett främmande land samt tagit de obligatoriska "här sitter vi och ölar - precis som hemma - fast utomlands"-bilderna så blir allt som vanligt. Annika återgår till sitt lågavlönade jobb som undersköterska och Klas står ridderligt vid rullbandet på Volvo och livet fortsätter. Resterande dagar av det kommande året går åt till att klaga på regeringen, lönen, barnen, bilen, chefer, regeringen och lönen. Nästa år ska bli annorlunda, nästa år andas förändring. Ut med det gamla och in med det nya... Så fan heller, allt är som vanligt, men vem vet, nästa år kanske blir annars. Nej. Om tio stycken Kreta-Komplex-semestrar så skiljs Klas och Annika, som sig brukligt, vårdnadstvister uppstår självfallet. Vem som vinner spelar ingen roll, det är mer handlingen i sig som är viktig än barnen den involverar. Det handlar mer om att man kan visa upp "titta, jag älskar mina barn så mycket att jag ville ha vårdnaden SÅHÄR mycket" för de som låtsas vara intresserade - ungefär som moderna diabilder, fast man visar istället upp advokatpapper.

För, snart, tre månader sedan fick jag höra att jag "Lekt bort tre år av mitt liv" - en summering av tre års jävulskap och slit. Jag hade med största sannolikhet bara blivit förbannad om kompis sagt det till mig. Då man hör något sådant från en person som man förlitar sig på att man ska få stöd och vägledning ifrån så blir skillnaden påtaglig. Men då detta är ett återkommande fenomen så får man helt enkelt lov att försöka basha sig själv till att acceptera att stöd inte är något som finns att tillgå i dagens samhälle och vägledning är ett idiotiskt påfund - för vad vägleds man egentligen till? Om Emma Watson skulle be mig om vägledning så skulle den vägledningen vara till min säng. Sen skulle jag vägleda en kloroformtrasa till hennes ansikte. Och se vad den vägledningen gav henne. Min teori är lika vattentät som en grodas arsel. För egentligen så är vi alla Annika eller Klas, vi kommer alla förr eller senare att börja leka i den inverterade lekparken där allt som existerar är en verklighet som snorungar är så lyckligt blinda för. De kan ha roligare med en pinne och sin fantasi än vad 15st kreta-resor ger Klas och Annika. "Glad" är ett främmande begrepp i vårt samhälle - få, om ens några, går igenom livet och gillar det.

Något som jag finner extremt roande är faktumet att vi - människan - förväntas åstadkomma något, att vi ska göra något som förändrar världen. Faktumet är att du kommer ju inte att bli ihågkommen efter din död - det är inte en sportslig att du kommer att göra något så viktigt att du kommer att återfinnas i folks tankar eller någon historiebok 80år efter din död. Möjligtvis att du kommer att återfinnas i någon obskyr liten "Randomize article" på Wikipedia som en mellanstadieklassare i Nepal trycker upp men skiter i att läsa. Vårt liv är ofattbart kort när man ser till hur fort det kan släckas - och vi förväntas att inte ha ha roligt under denna tid. För då man blir vuxen så ska "roligt" helt enkelt involvera konversering i vardagsrummet över en osttallrik och fejkskratt för att imponera på vänner som egentligen ger blanka fan i dig. Jag motsätter mig den idén, jag motsätter mig skiten som man förväntas göra. Jag kommer att göra det som gör mig glad, det som gör att jag känner mig lycklig. Jag har helt enkelt insett att de hobbies som anses vara mest cp-skadade, typ drakflygning, bygga tågmodeller, boulle (förlåt Linus) osv. är de ärligaste hobbiesarna. Man kan tänka "Varför i helvete kan denna person spendera 5000kr på en miniatyr av en tågvagn från SJs 1956-utgåva av "Järnkorven" - och på vilket vis är det signifikant för sagda människa?". Svaret är så befriande - för att det är något som gör personen glad.

Alla våra vanliga "hobbies" som att sporta, läsa böcker, se på film eller liknande - det är bara bullshit. Det är lika mycket en hobby som att säga "Min hobbie är att köpa kläder" - för då utelämnas baktanken "för då kommer jag bli mer värd i andras ögon". Detsamma gäller fotboll, innebandy och sådant skit. Visst, det kan vara roligt, men det är lika mycket självrunk för de som tror att något sådant är tufft. Detsamma gäller böcker - "Aa jag läser ju konstant, jag läser typ JÄÄÄÄMT". Det är bara för att gemene man ska säga "Åh satan, denna person måste vara intelektuell så in i helvete". Men om du berättar för någon "Jag satt fem timmar och letade på blocket efter en vit version av SJs "Slaggervagnen" från -85" så kommer reaktionen att bli "Vilken jävla nörd" och då kan man fastslå att personen har en hobby för att det är något som den brinner för, och därför kan jag respektera de som sysslar med bögigheter som modelljärnvägar, boulle och andra obskyra sporter. De som och andra sidan har skrythobbies gör mig spyfärdig - ge mig en tjej som samlar frimärken (är snygg, inte har mens, inte åldras, är miljardär, vill ha sex hela tiden, som gillar att laga mat och städa) och jag äktar henne direkt. Jag är trött på att alla ska ha hobbies med en baktanke och som strävar efter att komma in i ett system där en person inte är mer värd än en glödlampa.

Jag förstår inte hur folk kan tro att man har det minsta intresset i att veta någonting om deras barn. Det är en sak som vuxenlivet verkligen spyr i ens ansikte - så fort man kommer till en arbetsplats där det finns någon som har lyckats pricka penisen rätt så tror de helt enkelt att man ska ha nån jävla önskan om att se vad ungarna har ritat, vad de heter, hur de går för dem i skolan osv. Det västa är att det innebär att föräldrarna i fråga tror att man vill veta någonting om dem?! När fan bad man dem om att få höra mer om barnen i fråga - faktum är... När fan bad man föräldrarna om att få snacka med dem? Casual-prat i allmänhet får mig att kräkas. Ska man ha någonting att säga så ska det vara något av intresse - och nej, sport är inte intressant - det är vuxna män som tränar för att kunna sparka en boll till varandra. (Nu kanske ni tror att jag ska dra till med det extremt roliga skämtet "Men ge alla en boll så de blir nöjda HÖ HÖ HÖ" - nej. Jag tänker helt enkelt nöja mig med att ta upp att all sport är en bägare av homosexualitet. Alla sportbögar som på ett eller annat sätt klankar ned på de som faktiskt bidrar med något åt samhället tycks inte inse hur jävla bögigt det är att svettiga ge varandra en klapp på stjärten efter en hård match för att sedan flåsande gå in tillsammans i ett ångfyllt duschrum fyllt med nakna män... Nej det är sjukt manligt och coolt enligt dem.

Men åter till ämnet - något som verkligen irriterar mig är de som känner något behov av att dra upp mobilen och visa mig bilder på deras nedspydda barn i en stol som är vadderad så att de inte ska falla ur den. Jag äcklas av att se dottern "Månlilja" eller sonen "Pontus" (Haha, Pontus är ett förbannat fult namn) le sitt fula "Jag har tappat två framtänder och ser ut som ett blockmongo"-léende. Det är inte sött, det är inte gulligt - jag får inte ut någonting av att se vilken smutig liten gris till avkomma du har. Detta är även anledningen till att jag aldrig kommer att skaffa barn själv. Jag kommer inte kunna hantera nån krullig jävla "lintott" som ber mig att läsa sagor för honom. NEJ JAG TÄNKER INTE LÄSA SAGOR FÖR DIG, NEJ JAG TÄNKER INTE GE DIG NÅGOT I JULKLAPP OCH NEJ DIN BILD AV EN JÄVLA DINOSAURIE VAR INTE SANNINGSENLIG. Kanske då min son, Bajs McBajs, kommer att kunna ta perspektiv till hänsyn eller faktiskt bidra till familjen så kommer jag att ge honom en leksaksbil i julklapp. Antingen det eller så lämnar jag helt enkelt ungen på en soptunna och hoppas på det bästa - jag menar mina föräldrar brydde sig ju inte om mig och titta vilken psykiskt stabil och harmonisk person jag blev, så nog fan skulle det kunna fungera.

Det som irriterar mig mest av allt är faktumet att inga barn kan argumentera för sin sak. "Pappa jag vill ha glass" - "Varför vill du ha glass, Liljeblom?" - "För att jag vill". Denna konversation utspelade sig på Willys och jag kände direkt hatet bubbla upp inom mig. Jag hade lust att gå fram och säga "Kan du utala "redundant", din jävla åskfitta" till ungen. Seriöst - "För att jag vill" NÄHÄ, är du så jävla bortskämd din lilla skitunge att du tror att din önskan ska vara mer gotagbar endast för att det är din önskan? Jag är ledsen, men jag är större än dig, jag är starkare än dig, jag springer snabbare och jag får köra bil. Vet du vad? Jag tror att JAG ska köpa en glass också ska du få titta på när jag äter den HAHAHA. Åh... Men.. Men gråter du. Vet du vad.. du kan få glassen om du når den! Nämen.. Kan du inte nå den? Thug life, Liljeblom.. Thug life. Men vet du vad - jag ger dig en chans till, du kan få glassen om du ger mig lite av ditt aktiekapital. Har du inget? Jag skiter väl i om du är 5år - ingen deg, ingen glass. Vet du vad, du kan gå hem, för du har gjort pappa besviken.

Varför göra det krångligt - läs i rubriken så har jag i princip summerat upp det hela. Jag ska försöka att utveckla, snyggt och prydligt för er alla som orkar läsa. Killar kommer känna igen det och 98% av alla tjejer kommer att tänka "ÅH DET KANSKE STÄMMER PÅ VISSA, MEN INTE PÅ MIG JUEH". Well jag kan säga att det seriöst har funnits typ 3 tjejer som jag på något sätt haft kontakt med, och inte hatat. Jag kan nog sträcka mig så långt som att säga att det inte är tjejernas fel. Det är samhället som sätter press på tjejer och....ahahaha, jag kan inte ens skriva det utan att skratta - såklart det är tjejernas fel. De skulle ha stannat i köket och gjort mat/barn åt oss riktiga människor.

Grejen är den att tjejer generellt sett går runt med en konstant brat-attityd. Med en konstant aura av "Jag är så mycket bättre än dig". Till skillnad från mig, som kan bevisa att jag är bättre än dig, så gör dessa tjejer ingenting för att visa det. De köper sina jävla designerkläder, låtsas vara prydliga och smarta - då de egentligen endast är tomma skal - styrda av företag och andra tjejer. För - just det - tjejernas största fiende är inte mannen, eller isbjörnar (som för övrigt är typ det manligaste djuret i världen)- tjejernas största fiende är andra tjejer. Aldrig har jag sett så jävla mycket dubbelspel och skitsnack bortsett från folk som går på Midgård. Tjejer ger varandra komplimanger, beter sig trevligt mot varandra och sedan snackar de skit om varandra inför andra tjejer, som i sin tur berättar det för respektive tjej - och så håller det på.

Jag skulle föredra en tjej som kunde lösa sin dispyt på ett normalt sätt - dvs. konfrontera vederbörande och reda ut skiten. Jag ska ta airsoft som ett exempel, där är det rakt på sak - fuckar man upp så får man veta det. Det är skönt. Det finns undantag - som en liten fitta som var för fet för att hålla upp sitt vapen efter att han blivit träffad under CQB - sen klagade han på att jag sköt honom för mycket. "Oj, blev bubben ledsen, ska jag lyfta upp några valkar och blåsa?!" jävla as. Jag hatar män som inte kan kritisera kvinnor heller - och kvinnor som inte tål kritik. Om en tjej spelar datorspel så är det plötsligt okej för henne att suga bara för att hon är en tjej? Så fan heller, om hon inte kan se till att slå av en pouncer från mig då vi kör L4D så tänker jag fan inte ta någon hänsyn till att hon är tjej. Vi hade någon brud som körde Lighthouse med oss för ett tag sedan. Hon var helt jävla värdelös. Hon kickades, jag har inte tid för idioter.

Detta gäller i princip allt. Om en kille gör fel så får han höra det - om en tjej gör fel så sägs det "Åh, men du är så duktig, lite fel får man allt göra" - nej, du får inte det. Ifall du inte vill bli kallad "det svagare könet" så får du fan se till att bevisa det för mig. Tjejer är så jävla fast i mentaliteten dessutom. Ifall tjejer får kritik så riskerar man att höra något bölande om "ÅH DU ÄR PÅ MIG BARA FÖR ATT JAG ÄR TJEJ". Nej, jag är på dig för att det är dålig, var glad över det, istället. Ett samhälle blir inte jämställt av att tjejer ska ha lättare än killar, eller vice versa. Du är inte cool för att du spelar elgitarr eller datorspel, du är en gitarrspelare, eller datorspelare - precis som alla andra, den enda skillnaden är att du har bröst och någon form av ihålighet i skrevet (jag har aldrig orkat forska djupare).

En annan sak som äcklar mig är att tjejer alltid ska agera som att de är så jävla prydliga och att killar är äckliga. Newsflash, ni är lika jävla äckliga, dessutom blöder ni ur skrevet - hur sjukt är inte det. Det ska alltid vara den klassiska; "himla med ögonen"-blicken så fort killar gör något. Detta stör mig så extremt mycket då det bara visar på den typiska osäkerheten som alltid gör sig påmind. Varför kan inte tjejer sitta i T-shirt och trosor och lira TF2, eller nått sådant skit, varför ska de alltid sitta vid datorn uppsminkade, uppklädda och se ut som jävla idioter. Jag skiter väl fullständigt i huruvida du sitter i push-up, frågan är om du kan klara Blood Harvest på expert. Det är ju bara trippelgay av tjejer att låtsas som om de tänker på sex mindre (procentuellt så kommer de att tänka på sex lika mycket som killar) och sedan agerar mogna och som om killar är "löjliga".

Tjejer har inte heller någon humor att tala om, tjejer bidrar aldrig med roliga skämt, tjejer kan inte svara på råa skämt eller komma på egna. All humor ska alltid vara så jävla barnvänlig, eller så ska de skratta åt något idiotiskt som att de tänkte på samma sak samtidigt. Skulle jag och en killkompis tänka på något samtidigt så skulle jag inte fnittra okontrollerat - jag skulle slå honom hårt som fan i pungen för att symbolisera min status som alfahane. Jag tror att killar finner min blogg humoristisk och tjejer inte förstår humorn utan istället tolkar det ordagrant och tycker att jag är en hemsk och sexistisk människa. Tjejer erbjuder inte hjärnan något tuggmotstånd. Tjejer kan inte uppskatta att argumentera, de blir sura, de kan inte uppskatta skämt, de blir sura, de tycker det är okej att kritisera andra men så fort de får kritik så blir de sura - and the list goes on. Jag njuter av att vara i närvaro med smarta människor, det får mig att utvecklas som människa, och jag njuter av att föra välartikulerade konversationer där man faktiskt får fram vad man vill ha sagt.

Tjejer verkar inte tycka att det är relevant att lära sig den mest basala svenska, det är tydligen okej att inte använda "svåra" ord, om man kan uttrycka det på ett lättare sätt. Låt oss ta ett exempel, om en tjej väljer att beskriva sig själv som "glad" istället för "upprymd" så kommer jag att uppfatta det som helt olika saker, vilket leder till onödig och redundant information, som inte har något med ämnet i fråga att göra. Jag orkar inte med att tjejer inte ska förstå om man använder "svåra" ord eller liknande. Man kan argumentera att "MEN MALLWARRE, DO HAR INTE TREFFAT MÅNGA TJEJER, LOL DU E BÖGG!". Men nej, jag träffar i regel lika många, om inte fler, tjejer och det är just därför jag kan dra denna slutsats med ett gott samvete. Detta kan även ledas vidare till faktumet att tjejer är dumma i huvudet för att de ter sig till idioter - "MEN MALLWARRE, DO ER IDIOT, LOL!" - okej, då det var ur världen så fortsätter jag. Jag kan dra ett finfint exempel - vi är på en fest, det finns många trevliga, smarta och snygga killar där. Tjejerna ter sig istället till idioten som super för mycket, är våldsam och allmänt jobbig. Varför? Känner de sig trygga tillsammans med någon våldsam? Som att han kan försvara dem? Tycker de synd om honom, tror att de kan omvända honom? Det spelar ärligt talat ingen roll - det bevisar bara att de är idioter, och det är poängen jag vill komma fram till.

Nu har det ju varit mycket bashing av tjejer här. Jag önskar att jag kunde säga att det är ett skämt - men nej, allt är sant. Det är sorgligt, men så är det. Vill ni bli behandlade som jämlikar så bete er som sådana, vill ni vinna min respekt så förtjäna den och vill ni spela på mitt lag så se då för fan till att ni är bra nog. Detta gäller även killar. Fan om alla idioter kunde försvinna från jordens yta. Så jävla mysigt.

Allting började med Skodan... Som så mycket annat. I den skimrande frosten så blänkte dess metalliclack sagolikt - matchad endast av de miljontals stjärnor uppe i skyn. Den norrländska snön låg tung på marken och kylan hängde i luften. Jag gick med bestämda steg längst torget, ett fåtal människor var ute - kölden tycktes hålla fyllona inomhus. Jag klandrade dem inte, jag visste mycket väl att det knappt fanns några som kunde mäta sig med min styrka och uthållighet. Jag svängde förbi Scandic, den enda byggnaden i Umeå som var högre än tre våningar, ned mot kajen. Jag visste att Skodan skulle vänta på mig där nere på parkeringen. Ett lätt léende kunde skymtas i min mungipa då mina ögon föll över den perfekta skapelsen. Den vackert böljande huven, de glittrande iskristallerna på rutan och 12-tumsfälgarna som hade givit mig mer bitches-'n'-hoes än vad ni kunnat ana. Innan jag visste ordet av så befann jag mig intill den. Den aerodynamiska karossen på min skoda Felicia, hur dess imponerande längd på säkert 1,5 meter spände sig över parkeringsytan, likt en örns vingar över en klarblå himmel. Jag "äntrade" skodan, så att säga - varpå jag vred om nyckeln. Istället för det vanliga vrålande ljudet så infann sig endast ett fåtal ansträngda hostningar - utdragna, ömkliga och patetiska. Den fittiga lilla homobilen var utan batteri och rutjäveln hade fullt med frost på sig så inte fan kunde jag se något heller. Jag blev så jävla förbannad att jag skallade sönder sidorutan. Med blodet rinnandes från min panna så gick jag ut ur den lilla äckelbilen - bilen som kunde få en clownbil att framstå som en limousine. Jag spydde av ren frustration innan jag tog mig ut på bilvägen. Lyckligtvis så rullade Aina (Polisen - för er som inte är lika gangster som mig) upp intill mig. Jag vinkade till mig dem och frågade huruvida de hade lust att hjälpa mig starta skodan.

"Nej, vi har en policy att inte starta bögbilar" svarade polisen och spottade på mig. Jag förstod precis vad han menade - det är enda anledningen till att denne polis fortfarande är vid liv. Jag nickade och sade "Nåväl, jag är ju inte helt främmande till baksätet av en polisbil, man har ju gjort sin beskärda del av mord under sin livstid". Han förstod att jag var seriös så de släppte in mig utan att försöka sig på några hjältefasoner. De såg att jag packade heat så att säga, så den kvinnliga polisen frågade "Är din Glock säkrad." Jag lutade mig fram och sade "Den skjuter precis när den tänkt sig... Oavsett vad vissa kvinnor påstår.". Det spred sig en pinsam tystnad i bilen, en tystnad som endast avbröts av radiospraket då vi fick veta att det var ett par fittungar som hade snott en cykel. Detta var allvar - alla vet att det endast är fittor (fittor som äter bajs) som stjäl cyklar (Detta kan intygas av Jakob Nordin, överläkare på Karolinska institutet). Jag armbågade sönder rutan och beordrade poliserna att lägga plattan i mattan, för nu jävlar skulle blod flyta. I hög hastighet fullkomligt flög vi ned för E4:an, påväg mot Ön - Umeås ghetto. Mycket riktigt så såg vi ungjävlarna en bit bort - de hade inte bara en cykel, utan två. Jag skulle tveklöst kunna sänka minst en av ungarna med de fjorton kulorna jag hade i mitt magasin. Till min förvåning så rullade polisen endast upp och trevligt presenterade sig. Idiotpolisen trodde på riktigt att man kunde komma någonvart här i världen genom att vara trevlig. Jag lutade mig fram, stack ut pistolen genom förarrutan och blåste huvudet av det lilla vidret som bar cykelhjälm. Kompisen, den överlevande, tittade nu skräckslaget in i loppet på min rykande Glock. "Rör ditt feta arsel om du inte vill ha ett titthål in i hjärnan, jävla mastodontfitta" skrek jag och drog ett demonstrationsskott i axeln på honom. Gråtandes så kastade han sig på sin cykel, armen hängandes längst en impotent manslem vid hans sida. "Vad väntar du på, Polisjävel, nu jävlar ska vi bränna gummi" sade jag åt polisen som körde samtidigt som jag pistol-whippade den kvinliga polisen i bakhuvudet. Däcken skrek då vi accelererade upp, varpå vi handbromssladdade och satte efter den gråtande ungen som nu såg allt blekare ut på grund av blodförlusten (Liksom hur mycket blod kan en tolvåring egentligen innehålla?). Vad som händer sedan?...Det är som vi brukar säga - historia.

Med "svåra spel" så menar jag inte midgårdsspel där allt man ska göra är att sitta i ett hörn och röka "Blend light" samtidigt som man pratar om prettofilmer. Nej jag snackar om spel där man ska tvingas starta om skiten ifall man dör på någon av de 10 första banorna, där fienden respawnar så fort du vänder ryggen till och där din minigun kan skjuta i två sekunder innan den sprängs utan anledning. Eller typ bilspel där det inte spelar någon roll hur långt fram du är, plötsligt accelererar deras Nissan Micra upp i Mach 2 och kör om dig 0,2 sekunder innan mållinjen (true story - jag pajade en kaffekopp och ett tangentbord klockan 4 på morgonen. Mamma tror fortfarande att det var katten.). Faktumet är att socialdemokratin smyger sig in i alla hörn, deras jävla "Alla ska med"-slogan gör spelindustrin lika spännande som en blöt handuk på en fet mans mage. Liksom - ända sedan kvinnor fick rösträtt och plötsligt skulle få rättigheter så ska även spel designas för att passa dem. Visst om de hade haft typ "Kickis ridskola" och "Microsoft vacuum-cleaning simulator 2004" så hade jag inte brytt mig, men då de ska få köra actionspel som sedan modifieras för att möta deras behov så lackar jag jävel. Tänk dig typ Call of duty 4. Det hade varit ett bra spel, ett spel jag gärna hade skrivit om i positiv mening - ifall det inte varit så att svårighetsgraderna var kvinnoanpassade. Liksom, den svåraste nivån var ju bara pinsam - man förstod ju verkligen att det var designat för att kvinnorna skulle kunna byta mellan det och Kickis ridskola utan att känna någon skillnad. Likaså med Fallout 3 och liknande, det var ju bara till för att de med bokstavssjukdomar och typ spetälska skulle kunna sitta vid datorn. Det är inget privilegium att sitta vid en dator - det är något man förtjänar. Ifall man inte kan underhålla sin dator (dvs. reparera, inte sitta på kafferep och berätta skvaller för den) så förtjänar man ingen dator.

Jag har tre stycken datorkörkort, japp - ni hörde rätt, bitches. Jag tog det första på sexårs och sedan avancerade jag högt i rang. Då jag gick i trean så hade jag samma körkort som de i sexan hade, så jag vet vad jag talar om. Självklart så fick tjejerna ett datorkörkort fast de inte kunde öppna ett mail eller liknande - bara för att de grät och hade sig. Fick man färglägga det själv? Ja - men det var jag för hård för, så mitt är typ rött och svart med ett felstavat namn. Det visade på att jag inte hade tid med bögerier som färgläggning, jag var upptagen med att faktiskt göra något - dvs. bifoga filer, spela NES och faktiskt klara spel som Contra och Lion king. Men nej, nu ska det bara vara spel som riktiga män skakar på huvudet åt och som kvinnor kan sitta och diskutera över en fika. Det är fel, det är äckligt, men inte minst - det är socialdemokratiskt. Titta på alla länder som tillämpat kommunism, vad har hänt? Jo det har gått åt helvete för alla dem. Ta ryssland till exempel. Ett land uppbyggt på träskmark och Vodka. Vad kan ha förstört ett sådant land, denna lykta i mörkret? JO - KOMMUNISM. Vilken kommunism då? Spel-kommunism. Den värsta sorten. Ta tetris, till exempel. Ett av världens mest kända spel. Men då var det någon jävel som tyckte "Vi gör tetris anpassat för kvinnor" och då slutade det med att de gjorde avlånga klumpar som föll, omöjliga att styra, och som automatiskt täckte hela spelskärmen för att sedan sätta en på highscorelistan direkt. Det tog bort all motivation, männen självdog och kvar blev ett land fullt med kvinnor. Sen gick Ryssland åt helvete - för som vi vet så kan inte kvinnor hantera fler än ett kommando per halvtimme (Fakta). Så ifall vi vill undvika samma öde som Ryssland så är det på god tid att spelen slutar vara så lätta att man skär sig bara av att titta på förpackningen och att vi ser till så att kvinnorna inte kan ta körkort - varken till dator eller något annat. (Möjligtvis symaskinskörkort - det tog jag aldrig, jag var för manlig för det).

Det är helt fruktansvärt hur satans körda människor är. Liksom, om vi säger att det sociala spelet är schack så sitter dessa personer med en hockeyhjälm. Ingen snygg sådan, utan en jävla JOFA-hjälm från det ljuva åttiotalet - en rosa jävel, den som numera bärs av de som är utvecklingsstörda och de som är kommunister. Jag ville inte inkludera kommunister med de utvecklingsstörda - för till skillnad från kommunister så bidrar faktiskt utvecklingsstörda lite till samhället. Men som sagt - det sociala samspelet - nå, hur kommer det sig att jag klankar ned på det? Jo, jag klankar ned på det för att folk på riktigt är dumma i huvudet - det är verkligen så. En av anledningarna till att jag inte uppdaterat bloggjäveln är för att det helt enkelt finns för mycket idioti för att kunna beskriva skiten i en blogg utan att vara minst 300 heltidsanställda. Ta till exempel de jävla sandfittorna som av någon anledning känner ett behov av att klaga på en satans coca cola-reklam. På riktigt, har ni inget bättre för er än att anmäla en reklam som involverar att strippor sänks ned från taket och killen får friheten att välja på ett urval av tjejer?! Sitter det verkligen människor och tar sådant allvarligt? Sitter det kvinnor som tror att någon jävla kille tar det seriöst? Det är så jävla absurt att jag kan inte ens börja beskriva det, mitt medvetande kan liksom inte sluta sig kring faktumet att idiotin är så satans utbredd att människor ens går med på det. Året är inte 1930 - då det var okej att kalla negrer för negrer och då kvinnors bröllopsklänningar endast var vita för att matcha de andra köksredskapen - livet går vidare. Att det finns idioter, som inte ens var födda då kvinnor diskriminerades, som har någon helig kamp mot en könsgrupp - ja varför inte. De står och skriker sig hesa om patriarkatet, det mansdominerade samhället som favoriserar kvinnor - SOM INTE ENS LÄNGRE EXISTERAR.

Det är tydligen diskriminerande ifall en man får ett jobb istället för en kvinna, men då en annons säger "Kvinnor är speciellt välkomna" så är det inte diskriminerande? VAD FAN HÄNDER OM JAG OCKSÅ VILL KÄNNA MIG EXTRA, JÄVLA VÄLKOMMEN?! Nehepp, skit i det då - jag ville vara sotare, men inte då kvinnor plötsligt är mer välkomna än vad jag är, då kan ni krypa ned i era jävla skorstenar själv. ÅH GISSA VAD, JAG HAR INTE INSTALLERAT SOTSKYDD I MIN SOMMARSTUGA - ÄGD. ÄGD DIN JÄVLA FITTSOTARKVINNA. Alla feta gubbar, som på något semi-homoerotiskt sätt föredrar att omges av penisar, har sedan länga pentionerats - så tyvärr det finns inget patriarkat. Det finns inga män som föredras framför kvinnor. Men kvinnor är trots det mer välkomna än vad män är. Kul. Jävligt sjyst. Men nej, det är klart att alla ska ha rätt att klaga, det är ju för fan vad jag lever på för tillfället, men det måste ju ha substans, det måste ju finnas någon rätt till att klaga. Att klaga på bilen - visst, det är acceptabelt. Att klaga på rasism, nazism - jävligt bra om det är kreativt och leder till något. Att klaga på att en jävla pajas i en reklam får välja mellan massa lösaktiga tjejer, för att det ska symbolisera vad en kille anser vara det perfekta slutet på ett förhållande - DET ÄR BARA IDIOTISKT. Inte fan anmäler en kille reklamen och gråter över "Jag mår dåligt över hur reklamer utmålar män som polygamistiska kvinnohatare" och skulle någon jag kände klaga över det så skulle jag sparka av honom hans jävla knäskål.

Det är där vi kommer till vad titeln förespråkar - ett jävla ironikörkort. Människor måste skaffa det innan de har rätt att ha en åsikt i saker och ting. De måste ha haft körkortet i 5år - fläckfritt - innan de få skriva en insändare till tidningen. De måste ha haft kortet i 20 år innan de får uttrycka sig i kvinno/invandrar/jude/allt annat "PK-farligt"-frågor. När de passerat  40 så dras körkortet automatiskt in och de är inte längre tillåten att offentligt uttrycka sin åsikt. För om man inte förstår ironi eller sarkasm så ska man fan inte ha rätt att uttrycka sig. Det är så urbota sjukt att dessa människor tillåts att leva i sin lilla fantasivärld där deras religioner, sakfrågor, eller "viktiga" frågor existerar. Om någon trakasserar dig, be dem hålla käften och suga elefantpenis, spring inte till nån jävla "diskrimineringsombudsman" och gråt ut på hans axel över hur du inte duger som du är. Utkämpa dina egna strider, visa lite stake (åh, huvva han sade "stake" som om det var något positivt. Men vi kan väl säga, "visa lite klitta" så att du blir nöjd) och visa att du inte ska bli överkörd - det är vad folk vill se. Att inte raka dig under armarna, och visa det genom att ha svettlökar, samt att skrika "Om jag hade en hammare så skulle jag krossa patriarkatet" ÄR FEL JÄVLA SÄTT, BULLFITTA. Om säger "Fick du någon kuk i helgen, Inga-Lill, HÖHÖ!?" så är det sextrakasserier - om en man säger "Fick du någon fitta i helgen, Börje, HÖHÖ?!" så är det grabbigt och okej? Varför i helvete ska kvinnan klaga om mannen försöker behandla henne på samma sätt som han behandlar sina killkompisar? IDIOTER.

Det finns inget spel som är så ultrafittigt som "Nya finans". Av någon jävla anledning ska det spelas varje jävla år av oss trots att vi vet precis hur det går - någon (jag) bygger upp ett jävla imperium så att jag äger 700k i kontanter, alla företag, är aktieägare i allt men OJ DÅ, då bygger nått jävla fittansikte en industri på järnverket och sågverket sen går jag på båda och då är det lik förbannat kört för då måste jag punga ut med 500k. Det slutar med att jag aldrig kan bygga några jävla industrier själv utan jag istället måste sälja alla mina jävla aktier, missa alla bra rutor och efter ett varv så är allt åt helvete. Personen som  designade det där jävla spelet var förmodligen en böghatande rasist som ville få utlopp för sina sadistiska sidor genom att skapa ett spel som enbart går ut på att den fittigaste vinner. Man sitter där, har just tagit en kopp kaffe också GÅR MAN PÅ DE FÖRBANNADE INDUSTRIERNA OCH MÅSTE SÄLJA ALLT, FÖR ATT ENS BROR ÄR EN JÄVLA FITTA. Seriöst, jag är inte en dålig förlorare i vanliga fall. Jag förstår mer än väl att man är olika duktig på saker (jag är förvisso bäst på alla sporter), men då man baserar ett helt spel på ren och skär fittighet så börjar man ju fan att lacka rätt rejält! Sedan förväntas det att man ska hålla masken inför familjen och skratta lite då ALLTING GÅR ÅT HELVETE - men nej, jag kommer så fan heller att låtsas som om ingenting, det är för sent för det.

Då man väl sitter och börjar fundera över hur hårt man måste köra in en kaffekopp i någons öga för att effektivt penetrera huvudet - då vet man att det är "Nya finans" som man kör. Det spelet är inte verkligt, eftersom om det vore det så skulle det finnas en malwarepjäs som automatiskt tog en i mål och gjorde att de andra förlorade. Men tydligen så är det för mycket begärt för jävla "Alga" som gjorde spelet att göra så att det inte sög. Well nu är de i konkurs, så joke's on you, bitches. Jag måste dock ge en eloge åt det jävla spelet för det gör att man uppfinner svordomar som man aldrig visste fanns. Jag kan ju bjuda på något som min bror var varje gång jag gick på hans jävla järnverk; "En bajssäck full med ollon", "Fittbögluder", "Din turande jävla bajssäck full med ollon". Notera hur jag drog en combo i slutet med den första. Möjligheterna är oändliga. Problemet är att mor blir så upprörd, men hon fan skylla sig själv för att hon fostrat en bajssäck full med ollon. Jag är ju faktiskt helt säker på att jag bara uppstått på jorden, inte helt olikt Messias - förutom att jag inte har ett hippieskägg och låter romare korsfästa mig. Jag är bara otappad awesomeness i dess renaste form och därför förtjänar jag en religion mer än nån noob som gjorde magitrick för 2000 år sedan. Fast vad jag vill ha sagt är att - nya finans äter bajs.

Är det otippat att jag skulle ta upp detta? Vuxna människor som tror att planeters gravitationsfält har en inverkan på deras liv. Seriöst, det är inte idiotin bakom att det faktiskt finns människor som baserar sina beslut på skiten, utan det är faktumet att så jävla många gör det. Att skriva horoskop måste ta mig satan vara det lättaste jobbet en människa kan fixa. Du skriver; "Denna månad kommer du att ha tur/otur i kärlek, kanske tid för nya bravader/tid för att ta upp kontakten med en gammal flamma. Var försiktig med främlingar/ta kontakt med främlingar. Håll hårt i pengarna/spendera pengarna, för nu är saturnus/jupiter/mars i sitt sjunde/nionde/elfte schackra." och så vidare, jag mådde dåligt bara av att tänka på det - så jag klarade inte av att skriva mer. Detta gör mig så jävla fundersam över människans mentalitet. Kan vi verkligen komma till en punkt då vår självkänsla är så jävla låg att vi sätter vår tillit till en liten historia baserad på när vi råkade födas. Det som jag gillar mest är placeboeffekten som är involverad i detta. Kvinnorna (för jag tänker anta att inga män läser skiten) som ser detta bestämmer sig för att det är så. De läser att en vänskap kommer att ta slut och då bestämmer de sig för att DET MÅSTE VARA JESSICA, sen beter de sig som en fitta, vilket gör att det blir en självuppfyllande profetia. Det värsta är att idioterna som tror på detta faktiskt försöker rättfärdiga detta på samma desperata, barnsliga, sätt som religiösa människor gör det. "Förra veckan stod det att jag skulle vinna på en lott - SÅ JAG KÖPTE EN TRISSLOTT OCH VANN TJUGOFEM KRONOR". Det bevisar bara att de är dumma nog att tro att denna trisslott skulle vara en nitlott om tidningens horoskop sade det. Det kan ju utnyttjas ifall man känner en tjej som är dum i huvudet - då kan man själv läsa horoskopet och vara "den trevliga vännen som är värd att satsa på". Då får man helt enkelt trycka personen i fråga och sedan räcker det med att säga "Jag är ledsen men mitt horoskop sade att jag var tvungen att dumpa dig, för annars skulle min högra testikel implodera." - säger de emot det så är de dumma i huvudet som tror att ett horoskop är mer värt än ett annat, håller de med så är de dumma i huvudet av en självklar anledning.

Detsamma gäller även de som tror att de kan identifiera sig med ett element, eller en färg. Jag hörde faktiskt några tjejer prata om detta på stan en gång. De sade "Alltså jag läste i <random tidning för tanter> att man kunde göra ett TEST på vilken färg man var. Så jag gjorde det och blev BLÅ. ALLTSÅ DET PASSAR SÅÅÅ BRA DET SOM STOOOD". Jag kände hur yrseln kom och jag kolapsade med ett hjärtskärande vrål. Min magsäck hade i självbevarelsesyfte frätt sönder sig själv för att få mig att svimma. Jag är såhär i efterhand glad - för läkaren, som jag talade med då jag vaknade upp, berättade att om jag hade hört en mening till så hade jag förmodligen varit bortom räddning. Nästa människa som säger att de kan identifiera sig med elementet luft, för att de gillar att resa, kommer jag skära av bröstvårtan på. Alltså jag slits mellan den branchen och att jobba som psykolog. Jävlar anamma, fattar du så satans mycket jag skulle få gjort som psykolog?! Alla äckliga jävla "tyck synd om mig"-vider skulle få Gilettes aktier att gå upp likt ett morgonstånd. "Åh, är du ledsen, åh, vekar livet svart?" det kan bero på att du är ett äckligt litet mongoäckel som tror att allt blir bra om alla håller med dig, om folk tycker synd om dig och om du får som du vill. Vet du vad det sjukaste är? Dessa mongoäckel tror på fullaste allvar att det är så. De är så inne i sin egen lilla värld att de tror att de har rätt att få speciella privilegier för att det skulle vara synd om dem - trots att det finns människor som gått igenom rena helveten och gjort något produktivt av sina problem. Nej jävlar alltså, jag skulle få dem att slasha handleder så Jack the ripper skulle ha framstått som en riktig jävla mysfarbror. Jag skulle göra min mottagning helt svart, inga fönster - små högtalare skulle spela my chemical romance på låg nivå och istället för servetter så skulle jag ha ställt fram en skål med rakblad. Då - då skulle alla "tyck synd om mig"-fall vara ett minne blott. Nu tror jag att jag ska gå och onanera åt min spegelbild, för jag är så jävla bra att skulle ni börja att förstå hur jävla perfekt jag är så skulle ni nog begå självmord av avund.

Julen är förmodligen den stördaste jävla högtiden av alla. Om alla högtider skulle vara färger så skulle julen vara "Magenta", "Cyan" eller nån annan jävla prettobögfärg som inte kan kallas rosa eller turkos. Julen består av tre typer av människor, idioter som gör reklam för det du inte behöver, idioter som tror att de behöver vad de första idioterna gjort reklam på - bara så att de ska passa in i samhället - samt den tredje typen; idioterna som köper skiten för att göra idiot nummer två glad. "Men Malware, hur kommer det sig?" frågar du dig säkert, för att du nu har insett att jag kan och vet allt. Jo, det ska jag säga dig, det är så på grund av att det finns ett fåtal i världen som begåvats med min intelligens, men som använder det till onda ändamål. Jag sprider kunskap så att ni kan förstå att ni är dumma i huvudet och således göra något åt det - men dessa människor vill använda er brist på intelligens till sin egen vinning. Det är samma människor som får dig att tro att du kommer att åka i en sportbil och få fitta så länge du rakar dig med en orange, vibrerande, rakhyvel med "precisionsblad". Du kanske grät då du kom till insikt att du var en säck bajs som köpt en Gilette fusion, du kanske slängde den, eller använde den för att slasha dina handleder. Men du blev starkare efteråt - tack vare mig. Jag är ärlig, så jag säger på en gång att ni aldrig kommer att bli lika bra som mig - jag vill ju inte göra er besvikna. Så nu då ni, som sagt, känner till de tre typerna av människor som existerar så kommer jag att utveckla detta. Du förstår att idiot nummer två och tre är de värsta, just för att det är dessa idioter som möjliggör den första idiotens existens. Idiot nummer två tror att saker som finns på TV är vad som är bra och idiot nummer tre tror att man måste köpa skiten för att visa att man på något sätt tycker om idiot nummer två. Jag har ingenting emot att man köper något som man tror att den andra kan uppskatta, eller något som har en emotionell mening - men så jävla bajsnödigt Sverige är så händer det lika ofta som Anna-Stina Anderson säger "Åt helvete med lagom, idag ska jag ha mitt kött välstekt".

Sen slår man sig ned vid julbordet med samma fantasilösa jävla röror som man ätit sen man föddes, folk ska av någon anledning ändå säga hur himla god maten är, trots att det smakar precis som året innan. Alla ska ta lagomt mycket, le lagomt mycket och konversationen ska hållas lättsam om skit som ingen orkar med. Sen kommer familjens äckel alltid på att man ska sjunga någon liten nubbevisa, barnen ska le, lägga huvudet på sned och titta in i den imaginära kameran som finns överallt i rummet. Efter det så ska man äta ännu mer av maten som man redan ätit, alla "vuxna" ska prata i ett halvt decennium om skit jag redan tagit upp på bloggen för två månader sedan. De försöker också resonera vad man kan göra åt problemet. Det slutar alltid med att idioterna kommer fram till någon värdelös anledning som skulle fungera lika bra som att bulta fast sin pung på ett höghastighetståg. Sen kommer det en ny förbannad nubbesång varpå man ska sätta sig vid TVn och se på ankjäveln och försöka att undgå epilepsi av att se fler färger blinka än vad Pokémon åstadkommer på ett helt år. Småbarnen skriker av lycka då björnen och eremitungen dansar tillsammans i vad som känns som ett halvår. Lyckligtvis har ögonen redan hunnit rulla bak i huvudet och du befinner dig i ditt happy place. Du befinner dig dock där i typ två minuter innan någon av de äckliga barnen, hyperaktiva på socker och illusionen av att paketen kommer från en man med skägg och fetma, vill rida rygg. Du får lust att stegra och slunga ut dem genom ett fönster, men håller dig - FÖR DET ÄR JU JULEFRID. Sen kommer timman vi alla väntat på, då kärleken skall mätas genom den mängd onödig skit man lyckats hitta.

Vi tvingas tro att kärlek kommer i form av en jävla Kosta Boda glasskål för 995kr, eller nån satans trendig tekanna som kostar lika mycket som ett bagardussin thailändska pojkar. Som om det inte vore nog så ska du helt plötsligt ha sparat pengar i ett halvår för att ha råd att köpa skit åt typ nitton jävla människor som du träffar fyra gånger per år - och alla ska ha lika dyra saker, FÖR DET ÄR JU LAGOM FÖR I HELVETE. Det ska finnas tanke bakom varje paket, och gud nåde dig om du inte har nån liten etikett med en tomte på. Det ska gärna vara ett rim, nått klämkeckt sådant så att personen som läser ska kunna fejkskratta lite, skaka paketet och undra vad i HEEEEELA VÄRLDEN SOM KAN FINNAS I DET. Själv sitter man i nått hörn som ett jävla EMO-barn och bryter finger för finger för att inte krossa den trendiga jävla tekannan och halalslakta var enda jävel i rummet. Men det värsta har ännu inte kommit - nej för då du köper jävla TV-spel, fixar nån cool radiostyrd bil eller nått VÄRT åt de fem miljoner småbarn som närvarar, då kan du ge dig fan på att du får en teckning på en snedknullad tomte och en snögubbe som ser ut som att han har typ femton kromosomer extra. Föräldrarna tittar på dig, för dera lillas ögonsten "Pontus" har ju gjort en teckning så jävla fin att den på något sätt ska få en att glömma att hur man själv lagt ut typ 500spänn på sin present. "MEN VISST ÄR DEN FIIIN" säger de och ler mot en. Man skakar, förstår att det är såhär det ser ut innan det är över - de frågar varför man blöder näsblod, men då är det för sent. Hjärnan har redan imploderat över hur mycket man hatar julen.

Vi lever i en verklighet där vi dagligen tvingas tänka över hotet av ett zombievirus. Det är ett reellt hot mot oss som art och individ och därför bör man anpassa sig efter det. Vi diskuterade detta i klassen och av någon anledning lyckas jag fortfarande att chockera - något som jag inte trodde var möjligt. Jag har hur som helst lagt fram åsikten att mitt val av partner baseras enbart på hur lätt hon är att döda. Nu ska ni inte tro att detta är mitt ursprungliga mål, men man kan aldrig vara för säker i dagens samhälle. De små, nätta och allmänt söta tjejerna är ju liksom något som jag definitivt gillar - men detta är dock enbart för att det skulle vara mycket lättare att döda dem utifall att de blev en zombie. Tänk dig själv - är du tillsammans med en jättefet, muskulös eller lika lång person som dig så kommer du att få mycket större problem att döda dem om en fight till döden måste ske. Av samma anledning väljer jag oftast mina kompisar - jag kan inte vara kompis med någon som är starkare än mig, det skulle innebära underläge. I så stor mån som möjligt så skulle jag rekommendera killarna i världen att välja tjejer som är lätta att döda. Detta stimulerar även evolutionen då vi i samma vända tillåter genen att gå vidare. Man kan även se dessa små tjejer som ett plus för att de är mer portabla. Säg att du måste kasta din kvinna över axeln samtidigt som du svingar dig förbi en zombiehord med en brandyxa - kommer du då att komma röra dig mer obehindrat med en 40kg tung fjäderviktare eller en 80kilos kossa på axeln? Du förstår mycket väl fördelen. Du kan även med fördel använda tjejen som tillhygge om du bedömer att situationen är såpass mörk att du måste offra en av er. Fördelen är också att du med lätthet kan bryta ett ben på henne för att sedan själv kunna ta dig till säkerhet.

Detta gäller självklart även kvinnor - är du supertjock så bör du försöka dig på att bli tillsammans med någon ultrasmal kille, han ska gärna spela world of warcraft och gråta ifall han vistas i dagsljus längre än tio minuter. Detta innebär att du har en lite bättre chans och att du i värsta vall kan äta honom för extra energi. Jag har även en tanke på att en liten tjej skulle kunna sitta på mina axlar med en eldkastare, men samtidigt kan jag inte anförtro det ansvaret till en kvinna, det är ju rätt självklart att de inte, i samma mån som män, kan hantera vapen, eller kriser som zombievirus. Om jag på något sätt skulle kunna modifiera en kvinnas hjärna till att fungera snarlikt mannens så skulle detta möjligtvis kunna vara möjligt och jag skulle även kunna göra hennes äggstockar överaktiva såväl som maskinen inne i henne som gör barn. Då skulle jag kunna avla fram en kull med foster. Dessa skulle sedan kunna användas som antingen projektiler för att distrahera zombiesarna, eller för att fixa grymma jongleringstrick. En annan teori skulle vara om jag kunde på något sätt avaktivera kvinnans gnällcentra (som jag tror har någon form av kod man måste trycka in) för att sedan kunna göra situationen uthärdlig. Liksom jag vill ju inte höra skit som "Varför avlar du fram fosterprojektiler" ,"Det luktar konstigt" och "Åh gud, mitt ben, du bröt mitt ben - vart ska du. LÄMNA MIG INTE!". Det har jag ju inte liksom tid med. Men alltså om du sitter på koden för att avaktivera gnällcentrat, eller om du är en kort tjej som inte väger mer än tre bagardussin mjölkpaket, som kan operera en eldkastare och inte har något emot att avla fram fosterprojektiler så kan du ju kolla på min blogg då ett zombievirus bryter ut.

Allt fler kan tydligen kalla sig för "konstnärer" i dagens samhälle. Det verkar som om allt du behöver ha är en urinblåsa och avsaknad av vett. Fan det innebär ju att 94% av Sverige är konstnärer. Inte nog med att det i Umeå, som av någon anledning är med och slåss om att bli kulturhuvudstad 2014, är konst att pissa på bilar - ja jag är seriös. Det är även konst att nysa samtidigt som man råkar hålla i en pensel, tydligen. Jag gick förbi något galleri för ett tag sedan, inte nog med att dessa etablissemang är likvärdiga med koncentrationsläger i mina ögon - de har även placerats i centrala Umeå. Det är typ en skattefinansierad silversked i kulturumeås röv. Jag hade inte haft något emot om det faktiskt funnits riktiga bilder i galleriet, men nej, det är liksom "Hans Alfredsson - Silversjön" där Hasse typ har tänkt sig en sjö och sedan inte har ritat något. Men då kommer en kvinna vars man nyligt dött i en parkeringsolycka på COOP, som har fått ett arv på typ fem miljoner. Hon bestämmer sig för att "nu jävlar ska jag vara kulturell" hon ser Hans Alfredssons målning och tänker; "Hmmm.. En vit målarduk, varför inte lägga ut 76.000kr på den. Då kan ju alla som besöker mig se hur dum i huvudet jag är." Så då köper hon "Silversjön" samtidigt som hon på vägen ut ser den sjukt vakra "Cirkel i ladugård" vilket är en svart cirkel på vit målarduk, till den nätta summan av 50.000. Så det är väl klart att vi ska sälja skiten för det.

Det som ger mig mest magsår är att artisterna säkert får skattestöd för nått jävla "kulturfrämjande verksamhet" eller något, samtidigt som galleriet i sig får lika mycket för att hänga ut tomma målardukar. Jag läste i tidningen för några dagar sedan om "hur viktigt det är med att främja kulturen i dessa svåra finanskriser". Jo tjena, vi drar på med lite teater och skit samtidigt som vi kan dra ned på skola, vård och omsorg. För det är väl klart att kultureliten måste få se på något prettohomo dra en monolog i två timmar samtidigt som en lärare får lika mycket lön som en thailändsk barnarbetare. Men jag antar att det är så att då man kämpar en strid mot typ LONDON, PARIS, TOSCANA och liknande så är det klart att en skitstad med ett befolkningsantal på 120k och med femton miljoner (rimlig uppskattning) björkar ska ha en chans. Fan, Umeå är som den där överdrivet tjocka och fulla människan som dansar på bordet under förfesten. Han som luktar svagt av urin och som helt plötsligt drar av sig sin tröja och sedan halkar samt pajjar inredningen. Umeå är så jävla pinsamt att vi ens på fullaste allvar är med i tävlingen och betalar äckligt höga summor för en konstig smileymun/falukorv eller vad fan vår logo är. Det är så hemskt att jag gråter lite på insidan då jag måste erkänna vart jag bor. Det är så det skulle bli på en fest (jag blir ju ofta inbjuden till kändisfester som ni säkert förstår). Man står på dansgolvet och plötsligt kommer det fram en het tjej som liksom säger "Jag har läst din blogg och jag vill bära ditt barn" man tänker "Nu jävlar blir det åka av", men då frågar hon "Vart kommer du ifrån". Man tittar ner i marken, en ensam tår rullar längst en kind och man formar "Umeå" med läpparna. Hon ger dig en käftsmäll och går istället till den fulla människan som nyss halkat då han tog av sig tröjan.

Vissa dagar kan suga rätt hårt, men sen får man en liten ljuspunkt som gör det värt att leva vidare i åtminstone en vecka till. Liksom jag har väl kommit underfund med att karma är en lögn, att vänner bara utnyttjar en och att samhället egentligen är en fasad uppbyggd för att göra friska personer som mig galna. Nu använder jag "friska" rätt lössläppt då majoriteten ändå styr vad som är normalt. Det som tycks vara normalt är att ha krackelerande relationer, 2 barn, ett jobb som man hatar, VOLVO och att man, tills man är 40, varje fredag eller lördag ska gå ut på pubben och ta en pilsner i hopp om att få tag i något svettluder. Som, om ens för de tio minuter av samlag, ska få en att glömma bort att barnen ska ha veckopeng och frun ska tjata om något meningslöst. Eftersom att det är normalt så är jag mer än gärna onormal och helt jävla galen. Nåväl, tillbaka till huvudämnet - ljuspunkt i den annars så meningslösa och slaskiga tillvaron. Denna lilla ljuspunkt infann sig på COOP-parkeringen, då alla människor var där för att besöka systemet och då i sin tur kunna supa sin fru snygg på vinlådan "Morgonljus". Nåväl, ni förstår alla hur viktigt det är att få en bra parkeringsplats så att man kan minimera utgång-till-bil-avståndet för att främja och bibehålla sin lätta övervikt. Nåväl, denna gång så stod denna episka strid mellan mig och en man som förmodligen brutit lårbenshalsen fler gånger än vad du har tagit andetag i ditt liv. Jag stod placerad direkt bakom en bil som backade ut just vid ingången och lårbensmannen stod till vänster om bilen. Så när p-platsen var redo så var det "game on".

Jag visste redan innan att hästkrafterna som låg gömda i min Skoda Felicia skulle vara mer än nog för att effektivt köra ifrån en man som saknade ben. Men lyckan log mot mig då lårbensmannen körde en VOLVO, modell "Fattig", som förmodligen tog 0-100 på samma tid som det tar för den finska tanten på WILLYS att betala sina jävla matvaror. Jag lättade på kopplingen och tryckte plattan i mattan. De tre och en halv hästkrafterna vrålade och Skodan ökade takten likt en tysk porrfilm. Jag mötte lårbensmannens ansikte och såg det skräckblandade hatet av en man som inte hade någonting att förlora. Jag såg även att hans fru satt bredvid och jag insåg då hur det kom sig att han var så självmordsbenägen. Våra bilar närmade sig varandra men lyckligtvis så insåg jag att det ultimata sättet att dö skulle vara att bli påkörd i kampen om en parkeringsplats på COOP (eftersom att det skulle vara en så jävla "Svensk" död så det finns inte) - så jag accelererade ytterligare och lårbensmannen tvingades att bromsa in sin mesiga kärringvolvo. Triumferande lät jag 2.0-systemet i Skodan pumpa ut tonerna från Per Gessles kvinnostämma samtidigt som jag saktade in till ett stopp på parkerinsplatsen. Jag var mannen och han kvinnan. Jag hade på 20 sekunder gjort lårbensmannen till min prison-bitch. Han hade på ett effektivt sätt gått från medelålders man till receiver i vår relation. För att tala klarspråk så hade jag packat hans bajs rätt ordentligt. Jag klev ut ur bilen och kunde se mannens brinnande hat - jag kunde se hur kvinnan ville ha mig. Men hon förtjänade mig inte. Ty jag var gud.

Det är så sjukt, så fruktansvärt sjukt att gnälliga idioter får utrymme i media. Människor som ska berätta för oss att då deras son inte sovit i 24 timmar så somnar han på tangentbordet, människor som ska berätta att det är så hemskt att bensinpriset är högt, osv. Men det absolut värsta måste ju fan ändå vara då B-kändisar får utrymme att "Tala ut" angående skit som jag ärligt talat inte kan förstå hur någon orkar intressera sig i. Nu är det ju nån jävla brud som berättat att hon haft one night stands med tjejer. "JAHA?!" vad fan ska Sverige med den informationen till? Vad ger det mig att veta att en mediakåt slyna ska berätta att då hon varit askalas så har hon käkat skäggmacka. 60-talet är sedan länge över och homosexualitet är inte längre något som folk bryr sig om. Varför ska det vara så jävla viktigt för de homo eller bi-sexuella att hävda sig? Man ska alltid höra hur homosexuella ska berätta för alla hur jävla stolta de är över att vara homosexuella? Det ska anordnas parader genom Stockholm och alla ska tydligen vara med på den för om man inte är det så är man garanterat en homofob och då kan du ge dig fan på att PK-ryttarna kommer och bajsar dig i ansiktet. GRATTIS, DU HAR EN SEXUELL PREFERENS, somna om ditt jävla miffo (och nej, det är inte den sexuella preferensen som gör dem till damphögar, utan det är att de känner behovet av att skrika ut den)! Jag kan lova er att 30% av Sveriges befolkning väljer att köpa light-produkter. Ska vi då plötsligt börja skrika ut "JAG VALDE LIGHT, SATAN I GATAN, NU SKA VI DRA EN PARAD SPONSRAD AV SKATTEPENGAR OCH BARNBLOD".

Som sagt, ingen bryr sig om du gillar att få den i pruppen, käka skäggmacka eller klämma i dig i kvinnokläder trots att du borde bära boxer. De personerna som bryr sig är samma personer som skriver insändare om att "Datamakinen och intranätet kommer att fördärva vår ungdom" och det är rätt lätt att utgå ifrån att dessa personer kommer att trilla av pinnen inom en snar framtid. Så varför då gå runt och dansa i regnbågens alla färger om hur jävla mycket stock du tar då jag inte sover bättre eller sämre av att veta det. Då ska polis och brandkår förväntas gå med för att stödja detta för annars så läser vi i tidningen nästa dag om hur homofientliga polisen var för att de inte deltog. Skit samma att 90% av personalen går åt till att dansa runt och svinga batongerna (bildligt talat) till "I'm singing in the rain" istället för att typ.. hmmm. JOBBA KANSKE? Förra prideparaden så ville en av sponsorerna inte vara med, då hotade arrangörerna med att stämma dem för diskriminering ifall de inte betalade. Sist jag kollade så var det ett solklart fall av utpressning. Detsamma gäller då man försöker berätta för en homosexuell att man skiter fullständigt i vilken läggning de har, då blir de helt plötsligt jätteosäker för att de inte blir bekräftade eller hatade. Jag tror att samhället är redo att acceptera homo, bi och transsexualitet vilken dag som helst. Frågan är om homo, bi och transsexuella är redo att bli accepterade.

Ibland kommer det saker som inte går att skämta bort, saker som verkligen inte kan blåsas ur proportion, för att de är så jävla dumma att de börjar likna en parodi på sig själv. Ni som känner mig och läser min blogg vet ju att den till största delen är mer eller mindre en satir och ett skämt. Till er som inte känner mig, men som har läst det första inlägget i bloggen, vet också vad jag menar. Därför kommer det bli jävligt svårt att veta precis hur jag ska uttrycka mig för att på fullaste allvar visa mitt hat mot de gråtande idioterna som finns i Sverige. De skulle bli steamrollade av de som har något innanför pannbenet ifall de inte skulle använda sin jävla snyftmegafon aftonbladet. Aftonbladet är den värsta jävla propagandamaskin som Sverige har bevittnat. Jag tror att den bidrar till över 60% av idiotin i Sverige idag. Att de då rapporterar om IPRED-lagen gör det inte bättre. Sätt er nu ned i mitt knä och ignorera erektionen, så ska jag berätta om varför majoriteten i Sverige är idioter. Vi börjar med det lättaste att förstå - vi är alla idioter till en början, för bortsett från genetik och all annan skit så börjar vi med att vara dumma i huvudet. Vi väljer själva på vilket sätt vi vill utvecklas, självfallet påverkas vi av omvärlden i våra val och ifall våra föräldrar är idioter så kommer vi onekligen att påverkas av dem och själva bli idioter. Men vi har alltid ett val att ignorera våra idioter till föräldrar, sina idioter till kompisar och att öppna ögonen. "Men Malware, vad menar du med idioter? Menar du att de som är sopgubbar är idioter?" Nej. Sopgubbar eller "Sanitetstekniker" som de tydligen ska kallas, kan vara mindre av en idiot än en läkare, då läkare är ett högstatusyrke så lockar det till sig idioter som gör det för att kunna onanera åt sin egen spegelbild. Dessa idioter ser man oftare än de som gör det för att faktisk hjälpa människor, därav så spelar inte intelligens in i bilden över huvud taget. Idiot är så mycket djupare än så.

Så, nu när vi har gått igenom att alla människor är idioter till en början, så kan vi då gå vidare till att vi som sagt senare bestämmer huruvida vi vill fortsätta att vara idioter eller inte. Hur bestämmer vi det? Jo vi tittar och försöker lära oss av människor som är bättre än oss - för tro det eller ej, det finns alltid de som faktiskt är bättre än dig, de som kommer att bidra mer till samhället än dig och de som faktiskt kommer att få yrken som inte kommer att skötas av robotar inom en snar framtid. Så vi strävar efter att bli som dem, vi jobbar hårt och vi tittar med kritiska ögon på samhället. Genom att inte tro på allt som sägs, ifrågasätta den information vi utsätts för och genom att inte vara så sjukt jävla dumma i huvudet att man skickar vidare spammen om "MSN kommer att läggas ner om du inte skickar detta till alla...". Seriöst? Ni är idioter. När ni börjar granska omvärlden kritiskt kommer ni att inse att ni var idioter. När ni börjar att granska omvärlden kritiskt så kommer det även att innebära att ni kommer att använda internet till mer än att sitta på bilddagboken och lägga upp bögiga små dikter, eller klaga på att ni har det svårt. Detta kommer i sin tur att resultera i att ni ser att sidor som aftonbladet är lika nödvändiga som luftburen AIDS. Ni kommer att inse att ni tillhör en upplyst massa, en massa som kan mer om omvärlden än de flesta SO-lärare som ni kommer att stöta på. Det finns här väldigt många val ni kan göra, ni kan nämligen specialisera er på olika saker, alla vilket gör er till mindre idioter än vad ni var innan. Det kan till exempel vara på teknik, politik, samhället i sig och ni kommer att inse att bara fantasin sätter gränserna. Då kommer ni sakta men säkert att gå ifrån en idiot till att befinna er i teknikens framspets, ni kommer att besitta kunskap och ni kommer att kunna föra diskussioner, äga människor och helt enkelt inse att 90% av era tidigare kompisar var dumma i huvudet. Att gå ut och supa ner sig känns plötsligt inte lika lockande och ni kommer förflytta er till teknikens, politikens och samhällets framspets. På så sätt kommer ni alltid vara uppdaterade. Kommer detta göra er smartare? Nej, då kommer en överpretentiös "författare" som, likt vissa läkare, onanerar åt sin spegelbild varje morgon.

Du kommer att bli kallad för "ett ilsket fåtal" och faktumet att du laddar ner applikationer vars prislapp ligger på 30.000:- kommer tydligen vara "omoraliskt" då företagen som skapat dessa applikationer hade kunnat sätta prislappen till 1.000:- eller mindre och ändå gått plus genom att fler köper. Det är alltså inte företagen, som ser till att 9/10 inte har råd med deras applikationer, som är omoraliska, utan det är alltså du som är det. Sen kommer en fyllekåt, förvirrad, Per Gessle och skriker om att hans skivor säljer mindre på grund av att folk laddar hem dem. Nej, käre Gessle, det är för att din musik är värdelös och för att din musik var poppulär för femton år sedan. Att någon skulle ladda hem din skit är rent önsketänkande. Du kommer sucka och skaka på huvudet då du ser att regeringen, som består av idioter som faktiskt inte har en aning om teknik eller liknande, ignorerar dina och andras vädjan om att de ska sluta vara dumma i huvudet. Sakta men säkert så inser du att du, tillsammans med "ett ilsket fåtal" faktiskt är de sista normala människorna i ett land där idiotismen är den nya religionen med politisk-korrekthet som ärkebiskop. Desperat kommer du att försöka att få människor att inse att denna nya lag inte kommer att hjälpa någon annan än multimiljardföretag med en omsättning på astronomiska summor pengar. Den kopiösa mängd som man aldrig skulle kunna slösa upp på en livstid även om man försökte. Dessa företag vill ha mer pengar, vilket resulterar i lagar som dessa. Du kommer att försöka få folk att inse, men du kommer att se att dessa människor hellre är ute och super, eller lägger in nya bilder på sin bilddagbok. Majoriteten av skådespelare och sångares inkomster kommer från reklam, detta är ett faktum som är så smärtsamt uppenbart att jag inte tänker leta upp en källa för att ge er. Faktumet är att om du laddar hem en artist som du gillar så kommer du ändå att nynna på sångerna och du kommer ändå att tycka att de är bra. På så sätt kommer de att förbli populära utan att skriva skivkontrakt och liknande.

Det är äckligt, men jag kommer ändå att ta upp Basshunter. Säga vad man vill om hans prepubertala stämma, men den gick hem hos en majoritet och han blev populär enbart genom att människor laddade ner hans musik. Folk ville tjäna pengar på honom och insåg att hmm, vi ger honom en bråkdel av vad vi tjänar och spelar upp hans låt på radio, etc. etc. På så sätt så blev han alltså relativt rik och relativt känd enbart genom att låta folk ladda ner hans låtar. Sen att han sjunger på dreamhack kan man väl kanske ha sina funderingar om, med tanke på att det är packat med ångestfyllda nördar som alla önskar att de fått trycka en brud eller bli känd så det är klart att det går år helvete där, men oavsett vad man tycker om musiken så bör man ju uppskatta hur det gått för killen. Nåväl, back to topic. Spelbranchen klagade rätt rejält tidigare, men sen insåg de att så länge de gjorde bra spel så skulle folk fortsätta att köra dem. Detta har självklart inte hindrat dem från att släppa skit på skit, men de har i alla fall förstått att bra internetspel kommer att fortsätta att generera pengar för dem så i alla fall vad jag vet så håller de käft för stunden. Vi har helt enkelt en drös med svenska, okunniga politikter och avdankade artister som styrs av filmbranchen, som i sin tur vill tjäna pengar istället för att "värna om intressen". Hur gör man då när man är dum i huvudet och vill få ut en åsikt som är så korkad att majoriteten av samhället skulle skratta åt den? Man går till aftonbladet förstås, de har ju fler avlönade "experter" än vilken statlig organisation som helst. Så de tar då in någon random person och ger honom 50.000 för att säga att människor som laddar ner förstör världen. Politikerna baserar, till skillnad från vad du tror, sina beslut på vad de läser i tidningen - eftersom att din average politiker inte kan med "datamaskinen". De kommer därför skita i vad du tycker och göra som aftonbladet säger. Ett bra exempel är detta, där det tydligen inte spelade någon roll vad mängden tyckte, det räckte med att kalla majoritetens stämma för "mailbombning" och sedan lägga in det i en speciell mapp så att man slapp bry sig om vad det svenska folket tyckte i en viktig sakfråga. Det blir bra då alla helt enkelt börjar använda TOR eller en andra anonymitetshjälpmedel för att dölja sin IP-adress. Då pedofiler i 40årsåldern som tidigare inte visste hur man blev osynlig helt plötsigt får veta hur man lätt betalar en liten summa eller laddar ner ett program för att sedan vara mer eller mindre osynlig. Jävligt väl genomfört, ni lyckades bötfälla en student i Uppsala samtidigt som Sverige transformeras till ett virituellt mekka för barnpornografi. Helvete vad jag hatar Sverige.

Inte för att jag tror att det kommer att göra någon skillnad, men lika bra att skriva på denna protestlista.